Läs vår senaste debattartikel i Miljö & Utveckling om att lägga pengar i en burk för att i framtiden göra klimatnytta inte är ett effektivt sätt att minska sin klimatpåverkan.
På sistone har det dykt upp flera artiklar om företag och organisationer som avsätter pengar för att i framtiden göra något bra för klimatet. Att ge pengar till sig själv när man belastar klimatet är inte ett effektivt sätt att minska den globala klimatpåverkan.
Ett exempel är Diakonia som säger: ”Vi avsätter 10 procent av biljettpriset på våra flygresor till en fond som används för att förstärka organisationens interna klimatarbete.”
Linköpings kommun berättar att man lägger undan pengar i en ”klimatburk” för att göra nytta i framtiden; ”Vad pengarna ska användas till är inte riktigt bestämt, men det kan handla om att ordna cykelkampanjer eller gratis parkering för de som avstår bilen.”
Trovärdig klimatkompensation bygger på konceptet att man omedelbart garanteras en specifik volym klimatnytta som infrias. Detta är inte fallet då man lägger undan pengar i en burk. Att ge pengar till sig själv när man belastar klimatet är inte ett effektivt sätt att minska den globala klimatpåverkan, eftersom:
– Det är inte kostnadseffektivt!
Jämfört med etablerade mekanismer, exempelvis FN’s Clean developement Mechanism, kan tonpriset (kr/ ton CO2) bli avsevärt mycket högre.
– Man börjar i fel ände!
Klimatarbetet bör integreras i det normala arbetet och inte vara beroende av en budgetpost som fylls på när medarbetarna bidrar med utsläpp (via t.ex. en flygresa).
– Resultaten måste vara mätbart!
Utsläppsminskningar som finansieras bör vara mätbara och konkreta, vilket de inte blir när ersättningen går till en själv.
– Svag morot!
Stimulansen att byta beteende (åka tåg, ha distansmöten etc.) blir svag när vällovligt arbete finansieras av att man inte byter beteende.
– För långsamt!
Det globala klimatproblemet är akut och klimatkompensationen måste göras snarast liksom klimatnyttan måste uppstå idag, inte eventuellt i framtiden. Ett internt klimatarbete tar tid att etablera och klimatnyttan är därmed inte omedelbar.
Energimyndigheten rekommenderar att den som flyger kompenserar utsläppen med hjälp av FN godkänd klimatkompensation (via Clean Development Mechanism), som förutom en garanterad och tredjepartsverifierad utsläppsminskning bidrar till hållbar utveckling i projektlandet. Rekommendationen följs idag av regeringen, kommuner, myndigheter, statliga bolag och mängder av företag och organisationer.
