Många potentiellt skadliga missförstånd florerar tyvärr just nu när det gäller klimatkompensation, skriver Christian Patay, vd Tricorona Climate Partner, och kommenterar en del av uppgifterna i den artikelserie som Dagens Nyheter publicerade förra veckan.
Publicerat 2019-10-21 https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/manga-missforstand-i-rapportering-om-klimatkompensation/
Klimatfrågan får alldeles för lite plats i vårt samhälle, även nu. Klimatfrågan borde toppa varje tidnings framsida och varje produkt och tjänst borde vara märkt med sin klimatpåverkan. Alla privatpersoner, i synnerhet i vår del av världen, måste ner till två ton koldioxidekvivalenter i klimatpåverkan snarast. Det finns inga genvägar – reduktion av klimatpåverkan och klimatkompensation är den enda fungerande vägen idag för att fullt ut hantera sin klimatpåverkan. Övriga initiativ för att hålla oss under det rekommenderade 1,5-gradersökningen får gärna vara med och bidra.
Klimatkompensation är just nu ett av de bästa verktygen vi har för att ställa om till en fossilfri värld. Därför vill jag gärna bemöta de vanligaste missförstånden i den aktuella kritiken.
1. “klimatkompensation är att köpa sig fri”
Detta måste vara den mest seglivade myten av dem alla. Dels missar man grundfilosofin med ett seriöst klimatarbete – att först beräkna och reducera växthusgasutsläppen och sedan kompensera för de utsläpp man inte lyckats reducera. Det är alltså två parallella spår.
Företag som klimatkompenserar sänker sina utsläpp snabbare än de som inte klimatkompenserar (källa: The Bottom Line Report). Privatpersoner som klimatkompenserar är dubbelt så aktiva i att reducera sin klimatpåverkan (källa: Novus).
2. “klimatkompensation fungerar inte”
Detta är en annan relativt vanlig kritik. Man läser alltid om någon som påstår att det inte fungerar och ofta läser man att en reporter intervjuat någon, ofta med en bra titel. Det rör sig dock alltid om personer som har en åsikt i en fråga men saknar vetenskapligt belägg för påståendet, eller påståendena. Att människor har åsikter är bra, när de har belägg för det är det bättre.
3. Ifrågasatt additionalitet
Att klimatprojekten är additionella är en grundpelare i systemet för klimatkompensation – det vill säga att det säkerställs att ett projekt inte hade blivit till utan att projektet fick bidrag från just klimatkompensation. Den enda kritik som hittills har en vetenskaplig grund härstammar från en rapport från ”Öko-institute”. Denna artikel har dock starkt kritiserats av IETA i Geneve. Här finns kritiken från Dirk Forrister på IETA på artikeln som bland annat kritiserar att den inte tar den för CDM-projekt obligatoriska tredjepartsgranskningen i beaktande.
Eftersom additionaliteten är en så viktig beståndsdel i klimatkompensationsprojekten rekommenderar vi alltid, och erbjuder vi enkom, klimatkompensationsprojekt där den icke vinst-drivande stiftelsen Gold Standard Foundation (Grundat av ett 80-tal NGO:er, bland annat Fairtrade och WWF) certifierat projekten. Gold Standard startades 2003 i syfte att säkerställa kvaliteten på projekten och i synnerhet additionaliteten.
4. Osäkerhet i beräkningar
DN skrev nyligen om att ”SAS beräkningar ger fyra gånger mindre utsläpp än konkurrenters”. Här granskade man den stora variationen i hur olika företag och organisationer räknar på klimatpåverkan. Till exempel lyfte de att SAS endast räknar på effekten av koldioxidutsläppen och utelämnar övriga växthusgaser samt höghöjdseffekten. På Tricorona redovisar vi öppet vår beräkningsmetodik, vi är tydliga med vad vi räknar, hur vi räknar och vi skriver regelbundet inlägg där vi går djupare in i detaljer.
5. Dålig transparens
DN skrev också en artikel om att ”löftena går inte att följa upp”. Man genomlyste här främst resebranschen där en del flygbolag klimatkompenserar för sig och sina kunder vilket DN ansåg inte gick att följa upp. Resebyråer och andra företag som köper klimatkompensation bör ställa krav på sina leverantörer – här har vi samlat en lista på krav vi tycker är viktiga att ställa. För oss är transparens jätteviktigt, men vissa kritiker efterfrågar information som ibland är omöjlig att ta fram, rent tekniskt. Precis som att elbolag inte kan säga dig exakt vilken kWh som går till just ditt uttag kan inte heller ett flygbolag peka på exakt vilket ton som du kompenserat din flygresa genom.
Avslutningsvis kan jag stolt nämna att vi på Tricorona är det enda företaget som publikt redovisar all makulering av klimatkompensation och knyter den till våra kunders specifika fakturor och ordrar.
Mer fakta i frågan:
- Företag som klimatkompenserar sänker sina utsläpp snabbare än de som inte kompenserar (källa: The Bottom Line Report).
- Privatpersoner som kompenserar är dubbelt så aktiva i att reducera sin klimatpåverkan (källa: Novus).
- För varje ton klimatkompensering som genereras i världen sker ytterligare socio-ekonomiska sidonyttor till ett värde av $664 (Källa: ICROA).
- Klimatkompensering finns med som en potentiell del (15%) av hur Sverige skall nå riksdagsbeslutet om Klimatneutralitet 2045 (källa: Naturvårdsverket).
- Klimatkompensering och reduktion av klimatpåverkan är två parallella och lika viktiga spår.
Christian Patay, VD
