Äntligen! Sex år efter att Parisavtalet antogs, kunde hela regelboken klubbas på COP26 i Glasgow.
Mest spännande är nog Artikel 6 som skapar en ny FN-reglerad utsläppsmarknad – nästa CDM! Klimatexperten Mattias Goldmann har följt förhandlingarna sedan COP16 och svarar på våra frågor.
Varför tog det så lång tid?
Kyotoprotokollets CDM-system, clean development mechanism, var relativt enkel att utforma eftersom bara en liten grupp industrialiserade länder hade konkreta utsläppsmål. När utsläppsminskningar i utvecklingsländer finansierades, behövde man alltså inte relatera dem till u-landets egna mål.
Med Parisavtalet har alla länder utsläppsmål, och när det t.ex. finansieras solceller i Kenya eller vindkraft i Laos behöver vi veta att utsläppsminskningen inte räknas två gånger. Dessutom behövde världen enas om vad som skulle ske med CDM. Nu har vi hittat en väg framåt, vilket alla vi som tycker det känns bäst att följa FN:s riktlinjer när vi klimatkompenserar bör glädjas åt!
Artikel: Så bidrar klimatkompensation till FN:s globala mål
Hur går klimatkompensation enligt Artikel 6 till då?
Låt oss utgå från Sverige. Vårt klimatmål, som sju av riksdagens åtta partier står bakom, är nettonoll 2045, varav 15 procent kan ske utomlands. Sverige har redan avtalat med Ghana att vi ska finansiera utsläppsminskningar där. Ghana säljer då ITMOs – internationally transferred mitigation outcomes – till oss, kanske genom en vindkraftfarm som vi finansierar, och gör en ”corresponding adjustment” så att utsläppsminskningen inte dubbelräknas. Eftersom företag inte har klimatmål i Parisavtalet, kan Ghana – och andra utvecklingsländer – använda denna finansiering för att skapa klimatprojekt som annars inte hade hänt, samtidigt som företaget redovisar utsläppsminskningen.
Vart går pengarna?
Fem procent av försäljningsvärdet ska gå till en klimatanpassningsfond – det står inte uttryckligen Anpassningsfonden men det är troligaste mottagaren. På så vis vet vi att utsläppsminskningar enligt SDM också bidrar till klimatanpassning. Två procent av SER:sen, om de alltså kallas så, makuleras utan att säljas, vilket ökar trycket att minska växthusgasutsläppen och stärker tryggheten för köparen att utsläppen verkligen minskar minst så mycket som utlovats. Men den viktigaste delen går till projektutvecklaren som kan investera i nya utsläppsminskningar.
Vad heter de nya krediterna?
Inom CDM köper man CER, certified emissions reductions. Det nya systemet heter Sustainable Development Mechanism (SDM) och troligen kommer enheterna att heta SERs, Sustainable Emissions Reductions, där en SER motsvarar ett ton koldioxid.
När kan jag köpa SERs?
Först ska en övervakningskommitté tillsättas, så att alla kan vara trygga med att utsläppsminskningen är additionell, beständig och inte leder till utsläppsökningar på annat håll. Nästa år hoppas jag kunna köpa SERs!
Artikel: Fyrdubbling av klimatkompensation på fyra år
CDM har ju haft tilläggskrav från t.ex. miljörörelsens Gold Standard. Kommer det för SDM också?
Gold Standard kommer att kräva att även utsläppsreduktioner på frivilligmarknaden ska ha ”corresponding adjustment”, så att de bara kan redovisas på ett ställe. Deras tilläggskrav gällande hållbarhet från CDM kommer säkert att överföras till SDM.
Vad händer med CDM?
De befintliga CDM-projekten finns kvar och om projektet är från 2013 eller senare kommer CERs härifrån att kunna användas till år 2025. Tills det finns ett brett utbud av de nya krediterna, rekommenderar jag fortsatt dessa FN-projekt tillsammans med miljörörelsens Gold Standard, men det är klart att jag är ivrig att komma in i det nya systemet!
Läs också: Därför skapar klimatarbete lönsamma affärer
Vad ska jag göra tycker du?
Oavsett om du representerar företag, kommun, organisation eller bara dig själv, ska du minska din klimatpåverkan så mycket du kan så fort det går – och berätta om det, så att andra tar efter. Men hur duktig du än är, så blir det en viss påverkan kvar. Den bör du kompensera fullt ut, helst med marginal, med projekt du är stolt över att stötta, vars regelverk slagits fast av en trovärdig aktör som FN och vars klimatnytta har tredjepartsverifierats.
