Vi reder ut de olika definitionerna kring klimatneutralitet

Klimatberäkning
insamlandet till klimatberäkningarna

Vi ser en positiv utveckling där fler och fler företag sätter upp ambitiösa mål med sitt klimatarbete. Det kan dock råda förvirring kring vad som egentligen menas med de uppsatta målen och klimatterminologin som cirkulerar.

Vad innebär det att bli klimatneutral till år 2025? Eller att man har netto-noll utsläpp? Här reder vi ut de vanligaste begreppen rörande klimatneutralitet.

Från en undersökning gjord av Sustainable Brand Index, anser ungefär 34% av svenskarna att de känner till betydelsen av begreppet klimatneutral. 31% menar att de känner till betydelsen av klimatpositiv och endast 20% tror sig förstå begreppet netto-noll utsläpp. De flesta har säkert hört talas om dessa klimatbegrepp, men har en liten förståelse för vad de faktiskt innebär. I den här artikeln reder vi ut den vanligast förekommande klimatteminologin som vi förhåller oss till när vi pratar om klimatneutralitet och netto-noll utsläpp.

Kännedom vanliga klimatbegrepp

Klimatneutralitet enligt UNFCCC

Enligt Climate Neutral Now, ett initiativ startat av UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) definieras Carbon Neutral, Climate Neutral och Net-Zero så här:

Carbon Neutral:

Carbon Neutral innebär att en verksamhet uppnår balans mellan växthusgasutsläpp och upptag av växthusgaser genom klimatfinansiering. Växthusgasutsläpp som verksamheten inte kan reducera, kompenseras för genom klimatkompensation. Här får klimatkompensationsprojekt som både förhindrar eller tar upp växthusgasutsläpp användas. Exempel på projekt som förhindrar växthusgasutsläpp är förnybara energiprojekt och exempel på projekt som tar upp växthusgasutsläpp är träd- och skogsprojekt.

Climate Neutral:

Precis som Carbon Neutral innebär Climate Neutral att en verksamhet uppnår balans mellan växthusgasutsläpp och upptag av växthusgaser genom klimatfinansiering, däremot specificeras vilken typ av projekt. Endast klimatkompensationsprojekt där köp av koldioxidkrediter innebär att växthusgaser tas upp över lång tid får användas.

Net-Zero:

Synonymt med Climate Neutral.

Vad är skillnaden?

Sammanfattningsvis är den stora skillnaden mellan klimatbegreppen Climate Neutral/Net-Zero och Carbon Neutral val av klimatkompensationsprojekt. För att bli Climate Neutral/Net-Zero behöver företaget välja ett klimatkompensationsprojekt där växthusgaser tas upp, exempelvis genom trädplantering eller DAC (Direct Air Capture), medan det för Carbon Neutral ”räcker” med ett klimatkompensationsprojekt där växthusgaser förhindras, exempelvis genom förnyelsebar energi. Därför beskrivs Carbon Neutral som ett steg på vägen mot att bli Climate Neutral/Net-Zero.

Klimatneutral enligt ISO 14021

Enligt SIS (Svenska institutet för standarder) reglering ISO 14021, Miljömärkning och miljödeklarationer – egna miljöuttalanden, översätts begreppet ”Carbon Neutral” till klimatneutral. I en svensk kontext definierar vi således klimatneutralitet utifrån begreppet ”Carbon Neutral” och inte via direktöversättningen ”Climate Neutral”. Förklaringen till detta är okänd, gissningsvis kan det vara då kolneutral eller koldioxidneutral inte klingar lika naturligt och inte är lika etablerat som begreppet klimatneutral. Dessutom kan termen ”koldioxidneutral” vara vilseledande då det låter som att enbart växthusgasen koldioxid ska neutraliseras. Vidare reglerar ISO 14021 enbart produkter och inte verksamheter. I dagsläget finns det alltså ingen svensk reglering för klimatneutrala verksamheter men det är på gång.

Klimatneutral enligt PAS 2060

BSI (British Standards Institution) har utvecklat PAS 2060, en standard som reglerar klimatneutralitet, bl.a inom verksamheter. Syftet med standarden är att öka transparensen av begreppet klimatneutral samt tillhandahålla en definition av hur det kan uppnås. PAS 2060 är den mest använda och strikta standarden för klimatneutralitet som finns idag, vilket är anledningen till att vi på Atmoz Consulting använder oss av den när vi hjälper våra kunder att bli klimatneutrala.

Kort sammanfattat har PAS 2060 fem krav för att få kalla en verksamhet klimatneutral:

  1. Klimatberäkning
    Klimatberäkning ska göras enligt GHG-protokollet, där minst 95% av verksamhetens totala växthusgasutsläpp inkluderas i beräkningen. Om någon aktivitet exkluderas, exempelvis klimatpåverkan från verksamhetens avfall, får denna aktivitet inte överstiga 1% av verksamhetens totala klimatpåverkan.
  2. Reduktionsplan
    Därefter sätter man upp en reduktionsplan med målsättning och strategi. Här finns inga krav från PAS 2060 på att en viss minskning i växthusgasutsläpp måste ske varje år, utan det krav som finns är att det ska ske en reduktion från år till år.
  3. Granskning
    Beräkning och rapportering granskas.
  4. Klimatfinansiering
    Resterande klimatpåverkan som verksamheten har ska klimatkompenseras för.
  5. Publicering
    Sist ska resultatet publiceras offentligt

Artikel: 4 steg för att bli ett klimatneutralt företag

Netto-Noll enligt Science Based Target Initiative

Den senaste standardiserade klimattermen kom Science Based Target Initiative ut med under sent 2021, The Net-Zero Standard. Till skillnad från UNFCCC:s definition som likställer Net-Zero med Climate Neutral har Science Based Target Initiative preciserat kraven ytterligare. Netto-noll innebär att det finns en balans mellan växthusgasutsläpp och växthusgasupptag. Om en verksamhet ska uppnå netto-noll enligt standarden, måste verksamheten ha minskat sin klimatpåverkan med 90-95%, samt klimatkompensera för resten av sina växthusgasutsläpp genom projekt som aktivt tar bort koldioxid från luften. För att ta sig dit ska verksamheten sätta ett kortsiktigt mål som ska uppnås inom 5-10 år samt ett långsiktigt mål om att sänka sina utsläpp med 90-95% senast 2050. Under vägens gång uppmuntras verksamheten att varje år klimatkompensera för sina växthusgasutsläpp i valfritt klimatkompensationsprojekt.

Klimattermen Net-Zero Standard

Betydelsen av ett visst klimatbegrepp och kraven därefter beror på vilken standard man följer. Mitt i begreppsdjungeln kan det vara lätt att tappa fokus från själva huvudfrågan. Oavsett vilken klimatterminologi som används är syftet detsamma, att minska klimatpåverkan så att världen kan nå 1,5 gradersmålet. När ett företag nått klimaneutralitet är heller inte resan slut, utan det är ett ständigt pågående arbete. Vi hjälper er ta de första stegen på er klimatresa, hela vägen mot och klimatneutralitet och vidare.

Relaterade artiklar