En del av en heltäckande klimatstrategi är att ta reda på hur stora växthusgasutsläpp företagets verksamhet har. Vi har bred erfarenhet inom klimatberäkningar som hjälper företag att ta fram underlag för åtgärdsplaner, klimatkompensation och kommunikation.
All beräkning och rapportering sker enligt GHG- protokollets riktlinjer. Atmoz utsläppsfaktorer innefattar i den mån det är möjligt och relevant samtliga växthusgaser som ingår in Kyotoprotokollet (CO2, CH4, N2O, HFCs, PFCs, NF3 och SF6), redovisade i CO2– ekvivalenter (CO2e), och tar hänsyn till utsläpp över hela livscykeln. För utsläppsfaktorer som förändras årligen (exempelvis el och fjärrvärme) använder Atmoz i första hand en utsläppsfaktor för det år beräkningen avser. Om detta inte finns tillgängligt använder Atmoz den senast publicerade utsläppsfaktorn inom området. Läs mer om Atmoz utsläppsfaktorer för respektive utsläppskälla nedan.
Samtliga decimaler tas med i alla beräkningssteg. Vid presentation av resultaten ges vanligtvis en decimal för tal mindre än 100 ton. Osäkerheten i beräkningarna motiverar sällan fler värdesiffror än en. Slutresultatet i antal ton koldioxidekvivalenter presenteras dels som beräknat värde samt avrundat uppåt till närmaste heltal eftersom många av våra kunder väljer att klimatkompensera för sina utsläpp, vilket endast är möjligt genom att köpa hela ton koldioxidekvivalenter. Detta kommuniceras i så fall tydligt till kunden.
Riktlinjer enligt GHG-protokollet
Atmoz beräkningsmetod följer GHG-protokollets riktlinjer för rapportering och de omfattar följande övergripande principer:
- Relevans (relevance): rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt.
- Fullständighet (completeness): rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.
- Jämförbarhet (consistency): metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras.
- Transparens (transparency): all bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras.
- Noggrannhet (accuracy): de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt.
Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) är den mest använda internationella redovisningsstandarden och beräkningsmetoden som används av nationer och företag som ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. GHG-protokollet har ett tio år långt samarbete med World Resources Institute och World Business Council for Sustainable Development, och arbetar med företag, nationer och miljögrupper världen över för att bygga en ny generation av trovärdiga och effektiva program för att hantera klimatförändringarna.
Företagets eller organisationens operativa gränser omfattas enligt GHG-protokollet av tre scope enligt nedan.
Scope 1 (Direkta GHG-utsläpp)
Scope 1 innefattar verksamhetens direkta utsläpp från egenkontrollerade källor. Detta kan exempelvis innebära utsläpp från egenägda fordon eller förbränning av bränslen för uppvärmning i egenägda pannor eller i produktion.
Scope 2 (El, indirekta GHG-utsläpp)
Scope 2 består av indirekta utsläpp från inköpt el, värme och kyla, som sker hos leverantören.
Scope 3 (Andra indirekta GHG-utsläpp)
Scope 3 omfattar övriga indirekta utsläpp som uppkommer från källor som inte kontrolleras av företaget, till exempel tjänsteresor med flyg, tåg eller buss, hotellvistelser, inköpt material eller transporter som utförs av tredje part, samt alla övriga utsläpp som följer från produktion uppströms av inköpta varor och tjänster.
För att enklare förstå vad som kan ingå i Scope 3, kan man dela upp sina utsläpp i uppströms (upstream) och nedströms (downstream) aktiviteter. Uppstöms innebär aktiviteter som sker i leverantörs- eller värdekedjeled i samband med inköp. Dvs. det som sker innan en vara eller tjänst kommer till verksamheten. Nedströms innebär aktiviteter som sker i leverantörs- eller värdekedjeled i samband med försäljning. Dvs det som sker efter att en vara eller tjänst lämnat verksamheten.
I Atmoz verksamhetsberäkningar ingår alltid samtliga utsläpp i Scope 1 och Scope 2 och utsläpp från tjänsteresor i Scope 3. I många fall ingår även utsläppskällor utöver tjänsteresor i Scope 3, såsom transporter och materialförbrukning. Nedan beskrivs hur Atmoz generella beräkningsmetodik ser ut inom dessa områden.
Beräkningsmetod för lokaler
För många företag och organisationer kommer en stor del av verksamhetens utsläpp från energiförbrukningen i de lokaler som nyttjas inom verksamheten. Nedan följer en beskrivning av Atmoz beräkningsmetod för beräkning av utsläpp från energiförbrukning i lokaler. För varje utsläppskälla illustreras vilket eller vilka Scope utsläppen tillhör enligt GHG-protokollet.
El
Enligt GHG-protokollet kan energiförbrukning beräknas på två olika sätt: med marknadsbaserad allokeringsmetod eller lokal allokeringsmetod. Allokeringsmetoden avgör på viket sätt utsläpp från produktionen av elektricitet allokeras till användaren. Marknadsbaserad metod innebär att handel med ursprungsmärkt grön el tas med i beräkningen. Lokal metod innebär att endast det genomsnittliga utsläppet i aktuellt elnät används, dvs allokeringsmetoden tar inte hänsyn till handel med grön el. Atmoz använder som regel den marknadsbaserade metoden.
Sverige
För el med specificerat avtal om 100 % ursprungsmärkt förnybar el, beräknas klimatpåverkan med specifika faktorer från leverantören i de fall sådana finns att tillgå och bedöms vara tillförlitliga. I de fall specifika faktorer inte kan användas används faktorer för utsläpp från Svenska Miljöinstitutets (IVL) Miljöfaktabok för bränslen och Nordic Energy Regulators (NordREG):s rapport om den nordiska elmarknaden.
Om kunden inte har specificerat avtal om förnybar el, beräknas utsläppen utifrån kundens elbolags resterande försäljning, såvida all såld el från elbolaget är ursprungsmärkt (det innebär att Atmoz inte använder den genomsnittliga sammansättningen eller totala elförsäljningen som står på fakturan). Då kunden inte har möjlighet att redovisa den resterande sammansättningen använder Atmoz nordisk residualmix som är en utsläppsfaktor i Nordisk elmix (restmix med avräkning för ursprungsmärkt el), vilken har tagits fram av Energimarknadsinspektionen. Residualmixen uppdateras varje år och utsläppen från den kan antas bli högre då allt fler väljer att köpa ursprungsmärkt förnyelsebar el. Atmoz kan även räkna med elbolagets genomsnittliga sammanställning eller nordisk elmix om lokal allokeringsmetod skall användas. I vissa fall kan Atmoz även använda nordisk elmix i sina beräkningar vid framtagandet av schabloner.
Globalt
För förbrukning av ursprungsmärkt förnyelsebar el som sker utanför norden används som standard faktorer från IPCC.
För förbrukning av icke-förnyelsebar el inom Europa används underlag från Grexel (som är den organisation som beräknar residualmixen för länder i Europa).
För elförbrukning utanför Europa beräknar Atmoz klimatpåverkan, om möjligt, på den nationella eller regionala residualmixen eller med tillförlitliga specifika faktorer, om sådana finns att tillgå. I de fall underlag om residualmixen saknas eller aktuellt land inte tillämpar urspungsmärkning av el, och specifika faktorer inte finns att tillgå (eller om kunden önskar beräkna klimatpåverkan med lokal metod) kan beräkningen ske baserat på utsläppsfaktorer från IEA (International Energy Agency). Dessa inkluderar dock enbart direkta koldioxidutsläpp vid förbränning. För energiförbrukning inom Europa förutom Norden, används residualmixen om man inte valt ursprungsmärkt förnyelsebar el. Användningen av IEAs faktorer innebär att beräkningen måste tillämpa en lokal allokeringsmetod.
Redovisning per Scope
De utsläpp som kan kopplas till produktionen av el (vilket motsvarar huvudparten av utsläppen för ospecificerad el) redovisas som Scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i elens livscykel redovisas som Scope 3.
Fjärrvärme
För fjärrvärme används i första hand respektive fjärrvärmeleverantörs utsläppsfaktor, i andra hand ett genomsnitt för aktuell kommun och i sista hand ett svenskt genomsnitt i enlighet med statistik från Energiföratagarna. Vid samproduktion med el i kraftvärmeanläggningar används alternativproduktionsmetoden som allokeringsmetod. Allokeringsmetoden förordas i GHG-protokollet och även i de produktspecifika reglerna för Environmental Product Declaration (EPD). Metoden utgår från den resursförbrukning som skulle vara aktuell om el respektive värme producerades var för sig i produktionsanläggningen. Om alternativa verkningsgrader i anläggningarna inte är kända har alternativ verkningsgrad för el antagits till 40 % och för värme till 90 %. Eventuell värmeutvinning i rökgaskondenseringsanläggning tillhörande kraftvärmeverket ingår inte i allokeringen utan ses uteslutande som värmeproduktion.
Redovisning per Scope
De utsläpp som kan kopplas till produktionen av fjärrvärme (vilket motsvarar huvudparten av utsläppen) redovisas som Scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i fjärrvärmens livscykel redovisas som Scope 3.
Fjärrkyla
För fjärrkyla används respektive leverantörs utsläppsfaktor alternativt utsläppsfaktor för respektive leverantör som beräknats av Atmoz baserat på statistik från Energiföretagarna (där utsläppsfaktor för tillförd el i fjärrkylaproduktion används enligt ovan). Om inte leverantören går att spåra i Energiföretagarnas statistik beräknar Atmoz utsläppen utifrån ett genomsnitt av Sveriges fjärrkylaproduktion enligt Energiföretagarna.
Redovisning per Scope
De utsläpp som kan kopplas till produktionen av fjärrkyla (vilket motsvarar huvudparten av utsläppen) redovisas som Scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i fjärrkylans livscykel redovisas som Scope 3.
Bränsleförbränning
Vid förbränning av exempelvis olja, naturgas eller träpellets beräknar Atmoz utsläppen av CO2e i hela livscykeln baserat på uppgifter från senast uppdaterade uppgifter från tillförlitliga källor, så som myndigheter, forskningsrapporter eller IVL:s Miljöfaktabok för bränslen.
Redovisning per Scope
Utsläpp kopplade till förbränning av bränsle redovisas som Scope 1 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i bränslets livscykel redovisas som Scope 3.
Material
Atmoz använder som regel en schablon för beräkningen av klimatpåverkan från materialförbrukning på kontor. Schablonen gäller en genomsnittlig anställd på kontor och grundar sig på ett antagande om hur mycket papper, kaffe, frukt, kontorsmaterial etc. som varje anställd förbrukar per år. I dessa beräkningar ingår inte klimatpåverkan från inköp såsom möbler etc., utan endast förbrukningsvaror är inkluderade. För vissa verksamheter beräknar Atmoz specifikt på kontorsförbrukning och/eller även annat material som är relevant.
Redovisning per Scope
Samtliga utsläpp från material redovisas i Scope 3.
Beräkningsmetod för tjänsteresor
Flygresor
Modellen för beräkningar av klimatpåverkan från flygresor baseras på NTM:s (Nätverket för Transporter och Miljön) beräkningsmodell som beräknar klimatpåverkan. För flygresor hanterar NTM-modellen följande indatafaktorer:
- Ursprungsort och destination
- Flygplanstyp (t.ex. Boeing 747-400) – för att veta passagerarkapacitet och bränsleförbrukning
- Kabinfaktorn (dvs. hur stor andel av platserna som är upptagna) – för att kunna fördela de beräknade emissionerna per passagerare
Våra kunder har oftast inte tillgång till kabinfaktorn eller flygplanstyp, så vi använder NTM:s standardvärden, som i sin tur baseras på data från International Civil Aviation Organization (ICAO).
Mer specifikt fungerar NTM modellen så här:
- För resor med mellanlandning beräknas varje enskild delresas emissioner för sig, eftersom varje start och landning har stor effekt på utsläppen.
- På varje delsträcka beräknas avstånd som storcirkelavstånd mellan flygplatserna, baserat på deras latitud och longitud.
- Därefter beräknar vi de totala utsläppen för flygningen baserat på fasta värden för start och landning plus ett variabelt värde som baseras på avståndet, som beräknats i föregående steg. De fasta värdena för start och landning är unika för varje kombination av flygplan och kabinfaktor (t.ex. ”Boeing 747-400 med en kabinfaktor mellan 50-75 %” är en sådan kombination). Dessa fasta värden för start och landning innehåller också utsläpp motsvarande 100 km flygning, ett standardvärde för väntetid vid inflygning.
- Därefter dividerar vi flygningens totala utsläpp med antal passagerare, baserat på flygplanets kapacitet och den angivna kabinfaktorn (eller standardvärdet).
Resultatet blir alltså den klimatpåverkan som kan tillskrivas en passagerare på den flygningen.
Flyget klimatpåverkan skiljer sig från andra utsläpp av växthusgaser. Det beror främst på att flyget varma avgaser ger upphov till molnbildning och kondensstrimmor. Molnen reflekterar tillbaka den värme (infraröda strålning) som är på väg ut ur atmosfären och bidrar på så sätt till uppvärmningen. Det beror även på att växthusgaserna som uppstår vid förbränning av flygbränslet på hög höjd har större klimatpåverkan än om de förbränns vid marknivå. FN:s klimatpanel (IPCC) samt många andra forskningsorgan, har uppskattat att flygets klimatpåverkan är runt 2-4 gånger större än motsvarande utsläpp på marknivå. På grund av stor komplexitet och många variabler är dock kalkylen svår att säkerställa och konsensus saknas kring precis hur stor påverkan höghöjdseffekten har. Vi tillämpar en uppräkningsfaktor om 1,9 för den del av en flygresa som går på hög höjd. Siffran 1,9 har tagits fram av forskare på Chalmers (Kamb et al, 2018) som bland annat av Naturvårdsverket och Transportstyrelsen uppger.
Redovisning per Scope
Samtliga utsläpp från tjänsteresor med flyg redovisas i Scope 3.
Bilresor
Atmoz rekommenderar att klimatpåverkan från bilresor beräknas baserat på bränsleförbrukning eftersom detta ger högst precision i resultatet. I de fall förbrukning av specifika drivmedel inte finns att tillgå används kilometer vilket kompletteras i största möjliga utsträckning med uppgifter angående drivmedel, förbrukning, fordonsstorlek etc. För beräkning av utsläpp från bilresor använder Atmoz uppgifter från NTM, myndigheter eller forskningsinstitut, beroende på typ av dataunderlag och uppdateringsintervall. Utsläppsfaktorerna inkluderar utsläpp i hela livscykeln.
Utsläpp från taxiresor beräknas i första hand utifrån antalet körda kilometer och i andra hand utifrån taxikostnader. Underlag om bilparkens fördelning per bränsletyp hämtar Atmoz från Taxiförbundet. Bränsleförbrukning per bränsletyp beräknar Atmoz utifrån ett genomsnitt hos de största Taxiföretagen i Sverige. Utsläppet per kilometer beräknas slutligen enligt förfarandet beskrivet ovan.
Utsläpp från hyrbilsresor beräknas i första hand utifrån antalet körda kilometer och i andra hand med hjälp av schablon per antal hyrdagar framtagen av Atmoz.
Redovisning per Scope
Direkta utsläpp från bilar som kontrolleras av företaget eller av företagets anställda i tjänst, redovisas i Scope 1. Indirekta utsläpp, främst produktion och distribution av fordonsbränsle, redovisas i Scope 3.
Då bilarna kontrolleras av tredje part, exempelvis taxiresor, redovisas samtliga utsläpp i Scope 3.
Hotell
En hotellvistelses klimatpåverkan uppstår främst från energiförbrukningen (el, värme, kyla) men även kopplat till andra utsläppskällor såsom mat och dryck.
I de fall dataunderlaget innehåller gästnätter per land men inte dataunderlag för miljömärkning, sker beräkningen baserat på data från The Cornell Hotell Sustainability Benchmarking Study och Hotelfootprints.org, som utvecklats av International Tourism Partnership och GreenView. I en del fall saknas landsspecifika data och i dessa fall används genomsnittsvärdet för de länder som har dataunderlag.
I de fall dataunderlaget innehåller information om miljömärkning samt i de fall underlaget inte innehåller gästnätter per land utan endast per region sker beräkningarna baserat på schabloner för en genomsnittlig energianvändning per gästnatt. Atmoz beräknar klimatpåverkan baserat på energiförbrukning hos miljömärkta respektive icke miljömärkta hotell i Norden (vilket representerar kalla klimat) och för miljömärkta och icke miljömärkta hotell i Europa (vilket representerar tempererade klimat) samt i övriga världen. Energiförbrukningen baseras på bland annat Green Globe 21:s och Nordisk Miljömärknings statistik för hotell. För att beräkna klimatpåverkan av icke miljömärkta hotell används sedan en utsläppsfaktor för Nordisk residualmix (se avsnitt för beskrivning av elberäkning) för alla hotellnätter i Norden och för hotellnätter utanför Norden har Atmoz utgått från IEA:s (International Energy Agency) statistik över energimix i Europa och övriga världen och antagit ett genomsnitt. För miljömärkta hotell används istället ett genomsnittsvärde för förnyelsebar el.
I beräkningen för hotellvistelser ingår även klimatpåverkan från en frukost, baserat på en schablon. Schablonen är beräknad på en av Atmoz komponerad standardfrukost på hotell med utsläppsfaktorer från forskningsrapporter inom livsmedelsområdet, bland annat hämtade från livscykeldatabasen Ecoinvent.
Redovisning per Scope
Samtliga utsläpp från hotellnätter redovisas i Scope 3.
Båtresor
Vid beräkning av klimatpåverkan från båtresor används utsläppsfaktorer från NTM alternativt underlag från KTH eller Naturvårdsverkets schablonvärden.
Redovisning per Scope
Samtliga utsläpp från båtresor redovisas i Scope 3.
Tågresor
För tåg i Sverige använder Atmoz statistik över energiförbrukning per personkilometer från NTM, med ett antagande om en fyllnadsgrad på 50 % och att det är eltåg. För tågresor utanför Sverige används en utsläppsfaktor från DEFRA (Department for Environment Food and Rural Affairs).
Redovisning per Scope
Samtliga utsläpp från tågresor redovisas i Scope 3.
Bussresor
För bussresor används en utsläppsfaktor från NTM (Euro 4 diesel, fjärrbuss).
Redovisning per Scope
Samtliga utsläpp från bussresor redovisas i Scope 3.
Referenser
Bohdanowicz P., Martinac I, “Determinants and benchmarking of resource consumption in hotels – case study of Hilton International and Scandic in Europe”, (2007).
International Energy Agency (IEA)
IVL, ”Miljöfaktabok för bränslen”, (2011)
Nordisk Miljömärkning, ”Svanenmärkning av Hotell och vandrarhem”, (2013).
Nätverket för Transporter och Miljön (NTM), www.ntmcalc.se
Svensk Energi AB, ”Vägledning angående ursprungsmärkning av el (2013-12-12)”
Svensk Fjärrvärme, ”Miljövärdering 2013, Guider för beräkning av fjärrvärmens miljövärden”
Svenska Taxiförbundet, ”Branschläget 2013”
Trafikverket, ”Index över nya bilars klimatpåverkan 2012 i riket, länen och kommunerna”