EU:s nya direktiv CSRD – så påverkas er hållbarhets­rapportering 

Klimatberäkning
CSRD

Från 2024 och framåt kommer tusentals fler företag inom EU att omfattas av hårdare krav på hållbarhetsrapportering genom det nya direktiv som går under namnet CSRD (Corporate, Sustainability Reporting Directive).

Oroa er inte, vi har sammanfattat vad förändringen innebär och hur det kommer att påverka er. 

Vad är CSRD? 

CSRD är ett nytt direktiv för hållbarhetsrapportering som EU just nu jobbar med att ta fram. Det nuvarande regelverket som ska bytas ut kallas NFRD (Non-Financial Reporting Disclosure). När arbetet är klart kommer det finnas standardiserade och detaljerade regler för vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, hur den ska granskas och publiceras.  

Vilka berörs av CSRD? 

Det nya regelverket kommer direkt eller indirekt att beröra alla företag inom EU. Initialt handlar det om företag som har minst två av följande punkter:

  • Över 40 miljoner Euro i nettoomsättning
  • Över 20 miljoner Euro i balansräkning
  • Över 250 anställda 

Siffrorna ovan stämmer in på över 50 000 företag, där en stor förändring väntar för många verksamheter som kanske inte redovisat hållbarhetsaspekter tidigare. Små till medelstora företag som är börsnoterade kommer beröras från och med 2026, troligtvis med något lättare krav. Sannolikt kommer dock de större företagen i sin tur ställa högre krav på samtliga leverantörer. Så det är lika bra att börja förbereda sig redan nu, eftersom de nya reglerna kommer leda till att högre krav ställs på alla verksamheter, oavsett storlek. 

Hur påverkas svenska företag av CSRD? 

Stora svenska företag omfattas redan av årsredovisningslagen (ÅRL) och har därigenom en rapporteringsvana. Däremot kommer introduktionen av CSRD innebära tydligare regler för vad rapporten ska innehålla, t.ex. kommer krav på rapportering av klimatpåverkan att ställas.

Artikel: Så kommer ni igång med klimatarbetet

Vad vet vi idag om CSRD? 

Eftersom EU:s arbete pågår just nu är detaljerna inte färdigställda ännu, detta är vad vi vet idag:

  • Direktivet kommer att träda i kraft från och med räkenskapsåret 2023 (d.v.s. första publiceringarna kommer 2024).
  • Informationen kommer att sammanställas i gemensamma kravstandarder som utgår från EU:s taxonomi, GHG-protokollet, GRI, och TCFD.
  • Troligtvis kommer företag att behöva mäta och rapportera Scope 1, 2 och om lämpligt Scope 3. 
  • Rapporten måste beskriva hur verksamheten påverkar omgivningen, men även hur omgivningen påverkar verksamheten (t.ex. vilka risker allmänt ökade koldioxidutsläpp innebär för företaget).
  • Hållbarhetsrapporten måste ingå i förvaltningsberättelsen och får alltså inte längre vara fristående som idag. 
  • Rapporten ska redovisas i ett digitalt format (XHTML) enligt gemensam standard i en kommande europeisk databas.
  • Krav på tredjepartsgranskning kommer ställas, antingen via företagets egen revisor eller en extern. 
Varför tar man fram CSRD? 

Det första steget i omställningen till en mer hållbar värld är att mäta hur vi påverkar den. Genom att ställa krav på EU:s alla företag synliggörs vad som redan görs och framförallt vad som kan förbättras. Syftet är att säkerställa att hållbarhetsrapporterna håller hög kvalitet och är standardiserade så att de går att jämföra.  

Vad händer nu? 

Fler detaljer kommer den 31 oktober 2022 då EU-kommissionen senast ska ha antagit den första uppsättningen av de nya standarderna. Hur Sverige sedan väljer att tolka CSRD blir en senare fråga att hålla koll på. Vi på Tricorona Climate Partner håller er förstås uppdaterade längs vägen.

Relaterade artiklar