Det händer att kallt väder används som ett argument för att det inte skulle finnas några klimatförändringar. En som gjort sig smått berömd för detta är Donald Trump. Men i det resonemanget har man blandat ihop väder och klimat. Vi förklarar skillnaden.
Den extrema värmen 2018 och de bränder som drabbade Sverige lämnade få av oss oberörda. På flera platser uppmättes rekord för sommarmedeltemperatur. I Göteborg, Stockholm och Uppsala var 2018 den varmaste sommaren sedan man började mäta – för 158, 262 respektive 296 år sedan! Vi är nog många som kände extra mycket oro, inte bara för bränderna och bönderna, men också för klimatförändringarna. Är det såhär framtiden ska bli? Kanske tänkte du att det här måste vara ett tecken på eller till och med bevis för att klimatet förändras. Men är det verkligen korrekt att resonera så?
Väder
Det som i allmänhet avses med vädret är temperatur- och nederbördsförhållanden på kort sikt. Väder präglas av både cykliska variationer och mer slumpmässiga variationer. Dygnets natt och dag och årstiderna är exempel på det förra. Trots årstiderna hade flera platser i Sverige högre temperatur på julafton än midsommarafton för några år sedan. Detta visar på de stora slumpmässiga variationerna i vädret.
Ny global rapport: så halverar vi klimatutsläppen till 2030
Klimat
Men om vädret är så slumpmässigt, hur kan vi då veta hur klimatet utvecklas? Klimatet kan något förenklat beskrivas som det genomsnittliga vädret på hela jorden över tid. Vi vet hur klimatet på jorden är och hur medeltemperaturen på hela jorden utvecklas genom att mäta temperatur, nederbörd lufttryck med mera på massor av platser på jorden varje dag. Detta har vi gjort i över hundrafemtio år.
Sett över så lång tid har det ganska liten betydelse om det var en varm sommar i Sverige 2018 eller en ovanligt regnfattig monsun i Filippinerna 1986. Men genom ständiga mätningar vet vi med mycket stor säkerhet att den genomsnittliga temperaturen på jorden har ökat med ungefär en grad sedan andra halvan av artonhundratalet.
Avvikelse från global genomsnittlig yttemperatur 1850-2017, °C. Den globala medeltemperaturen har ökat under 1900-talet. Det är klimatförändringen. Det finns fortfarande varmare och kallare år, det är vädret.
Källa: Naturvårdsverket/ Climatic Research Unit, University of East Anglia.
Slutsatsen är att det – hur gärna man än kan vilja – inte går att använda förra sommarens hetta som intäkt för klimatförändringarna. På samma sätt går det inte att peka på kalla vintrar, somrar eller mycket snö för att säga emot klimatförändringarna. Allt det är väder. Hur klimatet utvecklas måste man söka svaret på i mätningar av genomsnitt under långa tidsperioder, till exempel som man gjort i grafen här ovanför.
Källor: Naturvårdsverket, SMHI
