Snart blir det lättare för kunder att veta vilka produkter på marknaden som faktiskt är miljövänliga och vilka som bara ger sken av att vara det. Det är tack vare EU:s nya lagförslag Green Claims.
Med flera olika miljörelaterade märkningar och påståenden som figurerar på marknaden är det inte alltid lätt att veta vad som är sant eller falskt. Hur hållbar är produkten egentligen? Vad betyder just den här märkningen?
Enligt en rapport från EU ger 53% av de gröna påståendena en vag, vilseledande eller obefogad information och 40% av påståendena har ingen stödjande bevisning alls. Samtidigt visar rapporten att hälften av alla gröna märkningar erbjuder svag eller icke-existerande verifiering.
Det här är EU Green Claims
För att adressera ovanstående problem har EU lagt fram ett nytt förslag om gröna påståenden, också känt som Green Claims, som syftar till att göra miljörelaterade påståenden trovärdiga och verifierbara över hela EU. Direktivet gäller företag som riktar sig till privata konsumenter, alltså B2C-försäljning och inte B2B-försäljning.
Målet med förslaget är att skydda konsumenter från greenwashing, samt att främja en cirkulär och grön ekonomi genom att göra det lättare för konsumenterna att fatta välgrundade köpbeslut. Det kommer även att gynna företag som strävar efter att öka den miljömässiga hållbarheten i sina produkter och verksamheter.
Läs också: Sätt upp en klimatstrategi i 4 steg
Läs också: Därför skapar klimatarbete lönsamma affärer
För att uppnå detta syfte innehåller förslaget tydliga kriterier för hur företag ska bevisa sina miljörelaterade påståenden och märkningar. EU kräver också att dessa påståenden och märkningar kontrolleras av en oberoende och ackrediterad granskare. Dessutom innehåller förslaget nya regler för styrningen av miljömärkningssystem för att säkerställa att de är robusta, transparenta och pålitliga.
Vad innebär EU Green Claims för företag?
Det nya lagförslaget om EU Green Claims kommer kräva att företag som gör gröna påståenden ska styrka och verifiera dessa genom oberoende och ackrediterade granskare. Företag kommer att behöva följa tydliga kriterier och standarder för att säkerställa att deras påståenden är trovärdiga, jämförbara och verifierbara i hela EU.
Detta innebär att företag som gör gröna påståenden kommer att behöva genomföra en noggrann analys av sina produkters eller organisationers miljöpåverkan innan de gör sina påståenden, och att de måste ha bevis som stödjer dessa. Bevisen kommer sedan att granskas av en oberoende och ackrediterad granskare för att säkerställa att påståendena är sanna och trovärdiga.
Exempel:
För ovanstående exempel, alltså “Företagets klimatavtryck har minskat med 15 % sedan 2015” skulle företaget behöva bevisa hur de har minskat sin miljöpåverkan och genom vilka åtgärder detta har uppnåtts. De skulle även behöva bevisa att deras miljöpåverkan verkligen har minskat med 15 % sedan 2015 och att detta har verifierats av en oberoende och ackrediterad granskare.
Företag som inte följer dessa kriterier kommer att riskera böter och andra sanktioner, vilket kan ha en negativ inverkan på deras förtroende och varumärke. Å andra sidan kan företag som följer dessa kriterier dra nytta av att ha trovärdiga gröna påståenden, vilket kan öka deras konkurrenskraft och hjälpa dem att nå en alltmer miljömedveten kundbas.
När träder lagstiftningen i kraft?
Innan direktivet blir lagstiftat måste det godkännas av både Europaparlamentet och rådet. När det sedan träder i kraft kommer medlemsländerna ha 18 månader på sig att anpassa sina nationella lagar och därefter dröjer det ytterligare sex månader innan reglerna tillämpas. EU-kommissionen räknar med en tidslinje på fyra år för att direktivet ska gälla.
Vilka företag omfattas av EU Green Claims?
Förslaget påverkar små och medelstora företag. Mikroföretag (färre än 10 anställda och mindre än 2 miljoner euro i omsättning) är undantagna från förslagets krav, men om de själva vill använda reglerna får de förstås göra det.
För att uppmuntra SME:er att delta i den gröna omställningen och gynna legitima miljökrav uppmanar EU medlemsländerna att vidta åtgärder för att hjälpa SME:er att tillämpa kraven genom att underlätta tillgången till finansiellt stöd samt organisatorisk och teknisk hjälp. Kommissionen kommer också att stödja företag genom att tillhandahålla finansiering för att ge data som stödjer solida krav och utveckla beräkningsverktyg för SME:er.
Läs också: Den ultimata guiden för att kommunicera klimatkompensation
Risker vi ser med EU Green Claims
En av de risker som företag kan stå inför med EU Green Claims är kostnaderna för att uppfylla kraven i förslaget. Att låta en ackrediterad granskare verifiera påståenden kan bli mycket dyrt för mindre företag, och detta kan motverka deras vilja att kommunicera sina klimatåtgärder. En annan risk är att företag, av rädsla för att inte uppfylla kraven i förslaget, helt slutar att kommunicera sitt klimatarbete, vilket kan minska motivationen för andra företag att ta itu med klimatfrågan. Detta kan vara negativt eftersom vi behöver fler företag som inspirerar andra att minska sin miljöpåverkan.
Sammanfattningsvis
Genom Green Claims vill EU skapa en mer hållbar och cirkulär ekonomi genom att införa nya kriterier för gröna påståenden. Förslaget ger företag en möjlighet att visa att de tar ansvar för miljön, vilket kan leda till konkurrens och innovation inom branschen. Samtidigt ökar förslaget transparensen och ger konsumenterna mer tillförlitlig information om produkters miljöpåverkan. Risken är dock att det blir dyrt för företag att anlita ackrediterade granskare och att de därför slutar kommunicera om klimat, vilket kan minska inspirationen för andra. EU Green Claims är trots det en viktig del i EU:s bredare mål att bekämpa klimatförändringarna och främja en mer ansvarsfull konsumtion och hållbar livsstil.
Oavsett om EU:s nya direktiv har trätt i kraft eller ej är det bra att ha satt en tydlig klimatstrategi innan ni börjar kommunicera ert arbete. Varför inte börja med en klimatberäkning? Kontakta oss så hjälper vi er!
Källa: Europeiska kommissionen
