The Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) är den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser.

GHG-protokollet

GHG-protokollet har tagits fram för att underlätta organisationers redovisning av växthusgasutsläpp samt för att göra klimatredovisning mer transparent, konsekvent och jämförbart organisationer sinsemellan.

GHG-protokollet är den mest vedertagna internationella redovisningsstandarden och används av regeringar, företag och organisationer som ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Den stora spridningen gör att det blir lättare för organisationer som följer protokollet att jämföra sina utsläpp med andras. protokollet delar dessutom in utsläppen i olika scope, vilket underlättar jämförelse ytterligare.

Visste du att…

85 % av företagen på large cap rapporterar sina växthusgasutsläpp enligt GHG-protokollet. (Källa: 2050)

GHG - Greenhouse Gas Protocol GHG-protokollet

GHG-protokollet utvecklades av World Resources Institute (WRI) och World Business Council on Sustainable Development (WBCSD) som en global standard för mätning, hantering och rapportering av växthusgasutsläpp. Protokollet omfattar de sex växthusgaser som identifierats i Kyotoprotokollet. Dessa räknas om till och redovisas i koldioxidekvivalenter (CO2e).

Den första utgåvan av protokollet lanserades 2001 och det har sedan dess uppdaterats flera gånger. Protokollet blev antaget som en ISO-standard år 2006 – 14064-I: Specification with Guidance at the Organization Level for Quantification and Reporting of Greenhouse Gas Emissions and Removals.

GHG-protokollet är utvecklat av:

GHG-Protokollets fem principer

Relevans (relevance)

Organisationen eller företaget ska mäta och rapportera utsläpp som är relevanta för verksamheten. Det innebär att organisationen måste identifiera och mäta utsläpp från de verksamheter och processer som har en betydande miljöpåverkan. På så sätt kan rapporten användas för att identifiera de största utsläppskällorna och fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt.

Fullständighet (completeness)

Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.

Jämförbarhet (consistency)

Metoden för beräkningar ska vara konsekvent och samma mätmetoder och redovisningsprinciper ska användas varje år, så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras.

Transparens (transparency)

All bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras. Transparensen innebär att företag ska vara öppna med sin rapportering och rapportera på ett sätt som är lättförståeligt och lättillgängligt för intressenter.

Noggrannhet (accuracy)

De beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt för att säkerställa att organisationen får en korrekt bild av sin klimatpåverkan. Det är därför viktigt att använda robusta mätmetoder och säkerställa att datainsamlingen är tillförlitlig.

Vanliga frågor om GHG-protokollet

GHG-protokollet är en standard för redovisning av växthusgasutsläpp som utvecklades av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Det är den mest använda standarden för olika typer av klimatredovisningar både nationellt och internationellt.

GHG-protokollet omfattar tre olika typer av utsläpp, dessa kallas scopes. Scope 1-utsläpp är direkta utsläpp från källor som är direkt ägda eller kontrollerade av ert företag, till exempel utsläpp från förbränning av fossila bränslen i egna fordon eller produktion. Scope 2-utsläpp omfattar utsläpp från inköpt el och värme. Scope 3-utsläpp omfattar indirekta utsläpp från leverantörskedjan, transporter, användning och avfallshantering.

Att använda GHG-protokollet för mätning och rapportering av växthusgasutsläpp har flera fördelar. Det ger en standardiserad metod för att mäta utsläpp, vilket gör det möjligt att jämföra utsläpp mellan olika organisationer och över tid. Det ger er också möjlighet att identifiera de största källorna till utsläpp och att utveckla en strategi för att minska dem.

Att beräkna enligt GHG-protokollet kan innebära vissa utmaningar. Det kräver en hög grad av detaljkunskap om er verksamhet och dess utsläppskällor, samt ett system för att samla in och analysera data. Det kan också vara svårt att mäta och rapportera indirekta utsläpp från leverantörskedjan. Det positiva är att det finns hjälp att få, fastnar ni kan ni alltid kontakta en klimatkonsult som hjälper er vidare.

En koldioxidekvivalent (CO₂e) är en enhet som används för att mäta och rapportera utsläpp av växthusgaser. Eftersom olika växthusgaser har olika styrka i sin påverkan på klimatet så kan man inte enbart mäta utsläppen i termen av en växthusgas (t.ex. bara i ton CO₂). Istället konverteras alla utsläpp av växthusgaser till den ekvivalenta mängden koldioxid som skulle ha samma globala uppvärmningspotential över en tidsperiod på 100 år. På detta sätt kan man jämföra och summera utsläpp av olika växthusgaser i en enhet, CO₂e och därmed få en mer heltäckande bild av organisationers och industrisektors totala påverkan på klimatet.