The Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) är den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser.

GHG-protokollet

GHG-protokollet har tagits fram för att underlätta organisationers redovisning av växthusgasutsläpp samt för att göra klimatredovisning mer transparent, konsekvent och jämförbart organisationer sinsemellan.

GHG-protokollet är den mest vedertagna internationella redovisningsstandarden och används av regeringar, företag och organisationer som ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Den stora spridningen gör att det blir lättare för organisationer som följer protokollet att jämföra sina utsläpp med andras. protokollet delar dessutom in utsläppen i olika scope, vilket underlättar jämförelse ytterligare.

Visste du att…

85 % av företagen på large cap rapporterar sina växthusgasutsläpp enligt GHG-protokollet. (Källa: 2050)

GHG - Greenhouse Gas Protocol GHG-protokollet

GHG-protokollet utvecklades av World Resources Institute (WRI) och World Business Council on Sustainable Development (WBCSD) som en global standard för mätning, hantering och rapportering av växthusgasutsläpp. Protokollet omfattar de sex växthusgaser som identifierats i Kyotoprotokollet. Dessa räknas om till och redovisas i koldioxidekvivalenter (CO2e).

Den första utgåvan av protokollet lanserades 2001 och det har sedan dess uppdaterats flera gånger. Protokollet blev antaget som en ISO-standard år 2006 – 14064-I: Specification with Guidance at the Organization Level for Quantification and Reporting of Greenhouse Gas Emissions and Removals.

GHG-protokollet är utvecklat av:

GHG-Protokollets fem principer

Relevans (relevance)

Organisationen eller företaget ska mäta och rapportera utsläpp som är relevanta för verksamheten. Det innebär att organisationen måste identifiera och mäta utsläpp från de verksamheter och processer som har en betydande miljöpåverkan. På så sätt kan rapporten användas för att identifiera de största utsläppskällorna och fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt.

Fullständighet (completeness)

Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.

Jämförbarhet (consistency)

Metoden för beräkningar ska vara konsekvent och samma mätmetoder och redovisningsprinciper ska användas varje år, så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras.

Transparens (transparency)

All bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras. Transparensen innebär att företag ska vara öppna med sin rapportering och rapportera på ett sätt som är lättförståeligt och lättillgängligt för intressenter.

Noggrannhet (accuracy)

De beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt för att säkerställa att organisationen får en korrekt bild av sin klimatpåverkan. Det är därför viktigt att använda robusta mätmetoder och säkerställa att datainsamlingen är tillförlitlig.