Om klimatberäkning och klimatredovisning
En anledning till att klimatberäkna företagets klimatavtryck är att få en överblick över företagets klimatpåverkan och identifiera möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser. Det kan också hjälpa er att sätta upp mål för minskade utsläpp och att kommunicera er klimatprestanda till era kunder och partners. Att ha ett aktivt klimatarbete ökar lönsamheten enligt många rapporter.
Företag beräknar sin klimatpåverkan genom att samla in data om sina utsläpp från olika källor som transport, energianvändning och produktion. Därefter beräknas utsläppen med hjälp av standardiserade metoder och verktyg. Att ta hjälp av experter är viktigt för att säkerställa en heltäckande och jämförbar rapportering. Vi kan hjälpa er med allt från insamling till beräkning och analys av er klimatpåverkan.
En klimatberäkning är en teknisk utvärdering av klimatpåverkan från en specifik produkt eller process. En klimatredovisning är en mer omfattande rapport som innehåller information om företagets klimatpåverkan, strategier för minskning av utsläpp, och annan information relaterad till företagets klimatarbete.
GHG-protokollet är en standard för redovisning av växthusgasutsläpp som utvecklades av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Det är den mest använda standarden för klimatredovisning.
De vanligaste utsläppen som inkluderas i en klimatberäkning är direkta utsläpp från företagets verksamhet (scope 1), indirekta utsläpp från inköpt energi (scope 2) och utsläpp från produktanvändning (scope 3).
Genom att identifiera var de största växthusgasutsläppen sker och fokusera på minskning där det är mest effektivt kan företaget minska sina kostnader. Dessutom kan minskad klimatpåverkan leda till minskade skatter och avgifter, vilket också kan leda till kostnadsbesparingar.
Ja, en klimatberäkning kan hjälpa företaget att identifiera risker i dess värdekedja relaterade till klimatförändringar, såsom stigande priser på råvaror eller ökade försäkringskostnader. Genom att identifiera dessa risker kan företaget ta steg för att minska dem och skydda sin verksamhet.
Att ha ett aktivt klimatarbete kan även minska riskerna att förlora kunder och medarbetare då klimatfrågan enligt undersökningar blir allt viktigare för båda dessa grupper. Läs mer om varför klimatarbete är viktigt för anställdas lojalitet och hur det kan skapa lönsamhet.
Några vanliga utmaningar inkluderar brist på tillgänglig data, komplexiteten i att beräkna växthusgasutsläpp från vissa processer eller produkter, och svårigheter att inkludera indirekta utsläpp från värdekedjan (scope 3). Av den anledningen är det viktigt att arbeta med erfarna klimatkonsulter och använda de bästa tillgängliga verktygen för att hantera dessa utmaningar och få mest möjliga nytta av en klimatberäkning. Vi hjälper er gärna med det, kontakta oss för ett kostnadsfritt möte.
Livscykelanalysen ger en helhetsbild av produkters och tjänsters klimatpåverkan från produktion till användning och avfallshantering. Detta kan hjälpa företaget att identifiera var de största utsläppen av växthusgaser sker och fokusera på minskning där det är mest effektivt.
Scope 3-utsläpp står för en betydande del av många företags totala klimatpåverkan och kan vara svåra att identifiera och minska. Genom att inkludera dem i en klimatberäkning kan företaget få en helhetsbild av sin klimatpåverkan och hitta möjligheter att minska utsläppen i hela värdekedjan.
Om klimatkompensation
Att klimatkompensera innebär att kompensera för den klimatpåverkan du gett upphov till, genom att köpa en utsläppsminskning någon annan stans.
I praktiken går det till på följande vis: En projektutvecklare utvecklar ett projekt som minskar utsläpp eller absorberar koldioxid jämfört med ett scenario där projektet inte hade utvecklats. Ett vanligt exempel är att en anläggning för fossilfri elproduktion byggs istället för ett kolkraftverk. När projektet börjar leverera klimatnytta mäts eller uppskattas den koldioxid har hindrats från att släppas ut i atmosfären. För varje ton realiserad koldioxidminskning skapas ett certifikat – ett ton klimatkompensation.
Projektutvecklaren säljer dessa certifikat till företag och organisationer som önskar klimatkompensera, antingen direkt eller via återförsäljare.Dessa certifikat makuleras (förstörs) då för att den utsläppsminskningen ska tillgodoräknas den som klimatkompenserat.
Varje projekt har en begränsad period under vilken det får generera certifikat och således också klimatkompensation. När certifikaten för ett visst projekt är slut ger sig projektutvecklaren in i nya projekt som kan generera ny klimatnytta. Projektets hårdvara, till exempel ett vindkraftverk, övergår då till att drivas vidare som ett vanligt kraftverk utan att generera några certifikat.
Läs mer om klimatkompensation.
När månaden är slut sammanställer vi det antal ton som sålts av respektive projekt. Därefter sker makuleringen i något av de register/konton där vi har våra projekt. För GS CER projekt är det Unionsregistret och när det avser GS VER använder vi Markit. Makuleringen sker 2-5 veckor efter att vi mottagit betalning från kund. Certifikatet skickas ut när ordern är bekräftad.
För varje ton koldioxid du klimatkompenserar ser vi till att makulerar exakt samma mängd koldioxid i något av de register där vi har våra projekt. Projekt som är certifierade av CDM, så kallade Certified Emission Reductions (CER) makuleras i Unionsregistret som administreras av Energimyndigheten. Klimatkompensation som är certfierade Verified Emission Reductions makuleras i Gold Standards Impact Registry (tidigare Markit). Makuleringen sker 2–5 veckor efter att vi mottagit betalning från kund. Certifikatet skickas ut när ordern är bekräftad.
Pengarna investeras i ett klimatvänligt projekt som inte hade blivit till utan finansiering från klimatkompensation. Många gånger är det projekt inom förnybar energi, till exempel att det byggs ett vindkraftverk där det tidigare användes kolkraft. Det finns även projekt som effektiviserar energianvändandet, till exempel att byta ut matlagning över gamla vedugnar till nyare energisnålare spisar. Många av projekten bidrar inte bara till ett bättre klimat lokalt och globalt utan bidrar även socialt till området där det investeras. Gold Standard sätter stor fokus på att deras projekt även ska uppfylla många av FN:s Globala Mål och därmed bidra till sociala och ekonomiska fördelar för de boende i projektområdet, exempelvis bidra till jobbtillfällen, förbättrade skolor och infrastruktur. Det tycker vi också är viktigt, därför tar vi endast in projekt som är certifierade med Gold Standard.
Det är svårt att svara exakt på frågan hur mycket av pengarna som går till projektet då den globala handeln av kolkrediter är ett komplext system. Många faktorer väger in, såsom certifiering, volym, leveransmetod, handelssystem, årgång på projektets krediter m.m. Ju fler som klimatkompenserar desto lägre tonpris kan vi erbjuda, därför har vi sedan starten kunnat sänka priset per ton även fast de globala priserna på projekten stigit. I snitt så ligger våra marginaler i storleksordningen 20-30%. Det kan tilläggas att ett köpt ton alltid motsvarar ett ton i utsläppsreducering och att finansiera klimatprojekt är ett av de absolut mest kostnadseffektiva sätten som idag finns för att förhindra utsläpp av växthusgaser.
Ja, det är moms på klimatkompensation.
Är momsen avdragsgill? Sommaren 2018 kom det en ny dom från högsta förvaltningsdomstolens där de slog fast på vilka grunder klimatkompensation är avdragsgill. Vår tolkning av domen är att klimatkompensation är avdragsgill om det finns en koppling till ökad försäljning, ökad vinstmarginal eller liknande, men det krävs egentligen ingen marknadsföring eller reklam. Läs gärna vårt blogginlägg om domen.
Det finns flera anledningar till att priset på ett ton klimatkompensation skiljer sig åt mellan olika projekt.
Att ”framställa” en koldioxidreduktion kostar olika mycket beroende på var, hur och när den skapas och genomförs.
Länderna där projekten genomförs har ofta vitt skilda kostnadslägen. Det geografiska läget inom ett land kan spela stor roll för vilka kostnader som är förknippade med transport, energi, vattenförsörjning med mera för att sätta upp och driva ett projekt. Även certifieringsprocesserna är olika omfattande och komplexa vilket återspeglas i priset.
Även projektens sidonyttor påverkar priset i stor utsträckning. Vissa projekt har större effekter utöver klimatnyttan i form av ekonomisk, social och miljömässig nytta.
Vi uppmanar alltid våra kunder att beräkna, se över och minska sin klimatpåverkan i första hand. Det är dock omöjligt att vara helt utan klimatavtryck och för att nå klimatmålen behöver vi även finansiera i klimatkompensationsprojekt och hindra att framtida växthusgasutsläpp kommer ske. Det är nödvändigt för att vi ska nå 1,5-gradersmålet.
Det beror på hur man menar; det går inte att radera sin klimatpåverkan endast genom att finansiera ett klimatkompensationsprojekt. Däremot stämmer det att de klimatkompensationsprojekt vi erbjuder har ett värde för klimatet och att du hjälper klimatet genom att finansiera i klimatkompensationsprojekt. Vi väljer noggrant ut de bästa projekten som samtliga har Gold Standard-certifiering. Gold Standard har utvecklats av bl a WWF, Fairtrade, Earthwatch och ett stort antal andra NGO:s och varje projekt genomgår rigorösa tredjepartsgranskningar samt kontinuerliga granskningar när projektet är igång för att säkerställa att det fortlöper som det ska.
Projektägarna till varje Gold Standard-projekt gör mycket research i uppstarten och räknar ur ett stort antal faktorer. De beräknar hur stor mycket CO2e som årligen hindras att släppas ut i atmosfären jämfört med om projektet inte ägt rum, gör riskanalyser och inkluderar SDG:er eftersom de lägger stor vikt vid de sociala sidonyttorna. Därefter sker regelbundna uppföljningar med rapporter om projektet i fråga. Alla dokument är öppna för allmänheten.
Ett argument mot att industriländer ska utföra klimatinvesteringar i utvecklingsländer är att de kan undvika åtgärder på hemmaplan. Det stämmer inte. Industriländerna måste även minska de egna växthusgasutsläppen. Det räcker inte med att bara klimatkompensera, utan ett företag behöver även kombinera det med investeringar och åtgärder för att minska klimatpåverkan på hemmaplan. Men om vi inte samtidigt investerar i att upprusta utvecklingsländers energiinfrastruktur finns det en risk att det görs för sent. Det är även i utvecklingsländerna många av västerländska växthusgasutsläpp sker eftersom det är här många fabriker ligger. I Sverige ligger vi i framkant när det gäller förnyelsebar energi, medan det bör ses som vårt ansvar att finansiera utvecklingen av förnyelsebar energi i länder där mycket produktion sker.
Om Atmoz Consulting AB
Vi beräknar självklart vår egen klimatpåverkan och jobbar ständigt för att minska den. Vi är ett kontorsbaserat företag med få tjänsteresor och har därför en relativt liten klimatpåverkan. Vid våra utbildningar serverar vi alltid växtbaserad kost och vi som arbetar här drivs av ett starkt hållbarhetsintresse och har som ambition att inte bara inspirera till ett mer hållbart samhälle på jobbet utan även privat. Vi skänker även 5 procent av vår årliga vinst till olika välgörenhetsprojekt.
Vi som företag granskas av Skatteverket. Makuleringarna för vår sålda klimatkompensation granskas och intygas av Energimyndigheten. Vi är även transparenta med våra makuleringar och publicerar dem på vår hemsida tillsammans med fakturanumret som är kopplat till den specifika makuleringen.
Övrigt
Att bidra till användning av biobränsle och att klimatkompensera ger i båda fallen klodioxidminskningar. Problematiken med höghöjdseffekten kvarstår dock till viss del även vid förbränning av biobränslen och ger fortsatt klimatpåverkan. Däremot så försvinner ju övriga utsläpp från fossil förbränning om flyget skulle drivas på 100 % biobränsle vilket tyvärr ännu inte är möjligt. I fallet med klimatkompensation så ersätts utsläppen av en utsläppsminskning i en annan region och ger klimatpåverkan netto noll.
Att företag går igenom sin verksamhet gör att de får bättre koll på verksamheten och samtliga steg i sin värdekedja och därmed kan effektivisera där det behövs. Det leder ofta till både kostnadsbesparingar och minskade växthusgasutsläpp för företaget i fråga. Samtidigt bidrar det till beteendeförändringar när man som företag kan inspirera andra till att också ta sitt ansvar för klimatet samtidigt som man får en konkurrensfördel då undersökningar visat att klimatfrågor är en mycket prioriterad fråga för många idag.
Genom att först arbeta strategiskt för att få koll på sin verksamhet och minska sina växthusgasutsläpp och därefter finansiera projekt som bidrar till att fler människor får tillgång till förnyelsebar energi såsom vind- eller solenergi i länder där kolkraft idag är den huvudsakliga energikällan kan företag bidra till att hjälpa människor ur fattigdom samtidigt som man inte gör det på bekostnad av klimatet. Vi arbetar för att företag ska ta sitt ansvar både på hemmaplan och utomlands.
Då klimatförändringarna påverkas av mänsklig aktivitet innebär ju det att människan också har möjlighet att minska sin påverkan på klimatförändringarna. För att det verkligen ska kunna göra skillnad är det dock upp till de stora aktörerna att ställa om och ta ansvar, allt kan inte ligga på den enskilda individen. Vi i Sverige är dock ett föregångsland på många områden – vi var först med att införa koldioxidskatt vilket många länder senare tog efter. Genom att företag aktivt arbetar med att minska sin klimatpåverkan i värdekedjan kan det även leda till att många underleverantörer får minskad klimatpåvekran, exempelvis genom att byta till förnelsebar energi.
IPCC utgörs inte av forskare och bedriver således ingen egen forskning. De analyserar och sammanställer rapporter som bygger på forskningsresultat som publicerats i internationella, vetenskapliga tidskrifter. Det är därmed en stor variation på forskare världen över. Över 800 forskare världen över arbetade exempelvis i 6 år för att sammanställa sina forskningsresultat som sammanställdes i IPCC:s senaste rapport. Den inkluderande processen genom vilken IPCC-bedömningar utvecklas säkerställer den vetenskapliga trovärdigheten.