Det finns flera saker som man behöver tänka på när det gäller projekt som går ut på plantering och bevarande av skog. Vi förklarar mer.
För många är klimatkompensation synonymt med träd. Men trädplantering är inte på långa vägar den större delen av de verksamma klimatkompensationsprojekten i världen. Kanske beror associationen på det så tydliga i hur träd kan minska andelen koldioxid i atmosfären. Som bekant suger växterna på jorden in koldioxid och skapar det syre alla vi människor och djur behöver för att leva. Kanske har vi också en kulturellt positiv association till träd då de ofta signalerar liv, lugn, stabilitet och långsiktighet. Vi på Atmoz delar denna kärlek till träd, men är väl medvetna om att dessa projekt tillhör de mer komplexa när vad gäller klimatkompensation.
Men trädprojekt får man dock ha än mer koll på än andra projekt, och granska ännu hårdare. Här är det bra att ha koll på dessa 3 faktorer:
1. Kolla när klimatnyttan sker
En fråga man alltid ska ställa sig när man klimatkompenserar är när klimatnyttan sker. Det vill säga: när kommer minskningen av utsläpp eller i fallet med träd, upptaget av koldioxid från atmosfären, egentligen äga rum? Här talar man om ex ante-krediter och ex post-krediter, vilket kan översättas till före- och efterkrediter. En ex-ante kredit innebär en utfästelse om att klimatnyttan kommer att ske någon gång efter köp av klimatkompensation.
Motsatsen är ex post-krediten, där klimatnytta redan har skett när du betalar för kompensationen. Med exemplet träd betyder ex ante att trädet ska planteras, eller har planterats men ännu inte absorberat det ton koldioxid du betalat för. För ex-post krediter å andra sidan, har koldioxiden redan absorberats av ett existerande träd när du klimatkompenserar.
(All Atmozs klimatkompensation från trädprojekt levereras från ex post krediter.)
2. Träden måste stå kvar
Bevarande är ett nyckelord. Koldioxiden som ett träd absorberar lagras i det i form av kol. Så länge trädet växer och blir större kan det fortsätta absorbera mer koldioxid. När trädet dör och förmultnar släpps det mesta av koldioxiden ut igen. Vad detta innebär för klimatkompensationsprojekt är att träden måste tillåtas växa sig stora och sedan stå kvar för att koldioxiden ska hållas borta från atmosfären. Detta tar lång tid, och det är framförallt i den senare fasen av trädets tillväxt som det absorberar mycket koldioxid. Dessutom måste träd som dör under projektperioden ersättas av nya träd.
Träd kan drabbas av en rad oförutsedda händelser som brand, sjukdomar och illegal avverkning. Därför gäller det också att ha reservträd så att klimatnyttan kan säkras även om något sådant skulle hända träden.
Läs mer: Så bidrar klimatkompensation till FN:s Globala mål
3. Undersök de övriga sidonyttorna
En grundprincip i klimatkompensation är att ett projekt utöver att leverera klimatnytta så klart inte får ha negativa effekter på sin omgivning. För att nämna några saker ska effekten på miljö, biologisk mångfald samt människors försörjning, rättigheter till mark och naturresurser beaktas. Att kontrollera detta kräver en hel del arbete av den certifierande parten – ofta mer än att säkerställa själva klimatnyttan.
Summering
Atmoz erbjuder i dagsläget tre projekt som går ut på trädplantering och bevaring av skog: Tropical Mix i Panama, Vichada i Colombia och Sodo & Humbo i Etiopien. Alla tre är certifierade av Gold Standard. Förutom att säkerställa hållbarhet i projekten ställer denna certifiering även krav på att klimatnyttan skett innan utsläppskrediten säljs som klimatkompensation. Du kan därför vara trygg i att du får säker och existerande klimatnytta när du klimatkompenserar genom våra trädprojekt.
