Hur sätter man igång en klimatberäkning och vad bör man tänka på? Här delar vi med oss av 6 tips!
Bestäm syftet med beräkningen
Det finns interna och externa anledningar till varför man gör en klimatberäkning. Interna anledningar kan vara att beräkningen ska vara ett utgångsläge för en klimatstrategi eller man vill ha en ökad kontroll över verksamheten för att t.ex. göra kostnadsbesparingar. Externa orsaker kan vara att kunder, myndigheter eller andra intressenter (t.ex. CDP eller GRI) efterfrågar det. Att veta syftet hjälper bl.a. till att sätta rätt systemgränser.
Läs också: Sätt upp en klimatstrategi i 4 steg
Bestäm systemgränserna
Det är viktigt att bestämma vilka växthusgasutsläpp som ska ingå och inte ingå i rapporten. Vissa utsläpp hinner man kanske inte med det första året eller man är endast intresserad av en specifik del av organisationen. Man vill kanske bara ta reda på huvudkontorets utsläpp eller hur mycket utsläpp logistiken genererar.
Artikel: Tips inför insamlandet till klimatberäkningarna
Samla in data
Att samla in data till en klimatberäkning kan vara ett stort eller litet arbete beroende på vilken typ av beräkning man gör och/eller hur organisationen ser ut. Ofta innebär det att man letar fram ny typ av information. Tänk på att försöka vara noga med att samla in så korrekt och relevant data som möjligt.
Läs också: 5 skäl att börja klimatredovisa
Hitta utsläppsfaktorerna
Hitta rätt utsläppsfaktor för att kunna räkna om förbrukningen till koldioxidsekvivalenter (CO2e), till exempel ska förbrukning av el i kWh omvandlas till hur mycket utsläpp förbrukningen innebär. Utsläppsfaktor för el hittar man t.ex. hos leverantören eller hos Energimarknadsinspektionen. Se också till att uppdatera utsläppsfaktorerna varje år.
Följ de 5 principerna
Ta hjälp av GHG-protokollets riktlinjer och följ deras 5 principer:
- Relevans: beräkningen ska på ett relevant sätt spegla organisationens utsläpp.
- Fullständighet: beräkningen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.
- Jämförbarhet: metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras.
- Transparens: all bakgrundsdata, metoder, källor och antaganden ska dokumenteras.
- Noggrannhet: de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt.
Ingen panik!
Det är stor risk att den första klimatberäkningen man gör innehåller vissa felaktigheter. Man kanske inte har använt rätt utsläppsfaktor eller lyckats hitta rätt data. Tappa inte motivationen, det är en process att räkna rätt! Tveka inte heller att be om hjälp för att veta hur ni kan förbättra beräkningen till nästa gång.
