Det finns många sätt att arbeta med miljöfrågor inom ett företag. Något som inom miljövärlden är mycket etablerat är miljöledningssystemet ISO14001.
Samtidigt har på senare år begreppet ”klimatneutral” börjat figurera. Vad är skillnaden mellan att vara ISO14001-certifierad och att kalla sig klimatneutral? Går de att kombinera? Det reder vi ut här.
Till att börja med är det skillnad på ”miljö” i miljöledning och ”klimat” i klimatneutral. Miljö är i dessa sammanhang ett bredare perspektiv som inkluderar bl a kemikaliehantering och buller- och avfallshantering. Klimat är ett smalare begrepp och fokuserar enbart på växthusgasutsläpp i form av CO2–ekvivalenter.
Läs också: 5 skäl att börja klimatredovisa
ISO14001 är en standard som reglerar hur ett strukturerat miljöarbete kan organiseras. Miljöledningssystem är ett standardiserat arbetssätt, ett verktyg som bygger på frivilliga åtaganden för att nå mål, minska miljöpåverkan, följa lagkrav och arbeta med ständig förbättring. Systemet följer en årscykel genom den så kallade PDCA-modellen; Plan, Do, Check, Act och resulterar i ett systemstöd som styr verksamheten genom rutiner, processbeskrivningar, mallar och blanketter.
Klimatneutral är ett begrepp som är definierat i internationella standarder och riktar sig mot de företag med högst ambitioner i sitt klimatarbete. För att få kalla sin verksamhet eller sin produkt klimatneutral måste de krav som ställs i en av de två standarder som definierar klimatneutralitet (PAS 2060 och ISO 14021) följas. Första året godtar standarden att verksamheten klimatkompenserar för hela utsläppet men från år två och framåt måste verksamheten kunna visa på minskade utsläpp. Läs mer om klimatneutralitet här.
Både ISO14001 och begreppet klimatneutral ställer krav på att företaget ska kunna uppvisa förbättringar. ISO14001 kräver ständig förbättring inom miljöområdet, det behöver nödvändigtvis inte vara kopplat till en minskad klimatpåverkan utan förbättringen kan även handla om att minska bullernivåer eller substituera till mindre farliga kemikalier. De två metoderna är dock helt olika och har olika syften, vilket gör att de kan kombineras. Genom att ha den struktur ISO14001 ger kan datainsamling för att bli klimatneutral underlättas. Att göra klimatberäkningar enligt GHG-protokollet går utmärkt att lyfta in i de miljömål som sätts upp inom ramen för ISO14001.
Läs också: Sätt upp en klimatstrategi i 4 steg
Läs också: Det här är scope 3 och därför ska ni räkna med det
Det finns många möjligheter i utformningen av mål för att hitta synergier mellan de två metoderna. Målen kan vara allt från att ta fram en beräkning av en viss omfattning till att börja klimatkompensera för hela eller delar av verksamheten. Det går också att sätta mål på vägen för att nå klimatneutralitet. Att implementera klimatberäkningar och klimatkompensation i sitt ledningssystem ger stöd till att sätta mål och att avgöra de betydande miljöaspekterna i arbetet mot ständig förbättring och en minskad klimatpåverkan.
Vill ni göra en livscykelanalys, sätta ett Science Based Target eller arbeta med er klimatpåverkan på annat sätt? Kontakta oss så hjälper vi er!
